haarkommerlyckan.blogg.se

Snabbmat för den lata vego människan. Fry´s Chicken-style Stripes stekta ihop med wokgrönsaker och massa god indisk krydda, persilja och Hoisin på det. Mums säger jag, men jag kommer ihåg en av dom första kommentarerna jag fick när det en sen kväll ute på stan kom upp att jag är vegitarian. Att det inte skulle finnas någonting att äta om man är vegitarian/vegan och att det som jag kan välja att äta i denna persons tycke bara är väldigt tråkig mat. Hur kommer det sig att en normalbegåvad person i 20 års åldern inte har öppnat ögonen för grönsaker? Att inte se hur mycket vego mat det finns? Vi lever i en tid då dom flesta matbutiker har en välfylld frukt och grönsaks avdelning alla dagar året runt. Så bara börja titta där tänkte jag, så ser du ju hur mycket läckerheter som helst. Och då har vi inte ens gått vidare i affären till hyllorna bredvid mejeriprodukterna som också rymmer vegetabiliska alternativ. Dom långa längerna av hyllor med både bönor, lindser och nötter är också en bra plats att leta god vego mat på. Och så tar man ju i vanlig ordning också det där sista sladdandet med vagnen mellan frysdiskarna och förutom kycklingfiléer, vit plattfisk, färdigrätter och glass gömmer där ju sig också grönsaker, bär och en del olika vegitariska alternativ till just den där köttbiten, kycklingen eller vad det nu kan vara du brukar äta. Just den där sommarkvällen orkade jag inte lägga någon tyngd på diskussionen om vilket av att vara köttätare eller vegitarian/vegan var bättre än det andra. Killen som så uppenbart tyckte att det valet jag gjort var fel och tråkigt var lite för berusad för att kunna hålla någon bra diskussion med. Och jag själv var väldig ny på ämnet så jag hade inte låtigt mina ståndpunker rota sig ordentligt i mig själv än.

 

Det var först sommaren 2013 som jag belv vegitarian, så jag är ny på ämnet. Lite svårt är det ibland att få till det, men det är ju också utmaningen och nytänkandet som gör att jag brinner mer och mer för det. Till en början var min mamma en stor motståndare och efter bara tre månadet satte hon ner foten ordentligt och fick mig att återgå till att äta kött, kycklign och fisk igen. Men så växte känslan som funnits där från början sig starkare. Tankarna om att det får räcka med död i mitt liv som var den utlösande faktorn. Jag vill inte fylla min kropp med någon/ något annat som tidigare har haft ett liv och som har känt egna känslor. Det får räcka med min egen historia med deprission, självskadebeteenden och saknaden efter min pappa i himmlen. Jag vill fylla mig själv och mitt liv med sådant som är sött, färgglatt och sprakar av just liv. Så det var väl till stor del just med det ångestdämande syftet det startade, men som sedan lett fram till något mycket mer. För att välja vego innebär också en vilja att förbättra förhållandet för alla som lever på denna planeten. Det spelar ingen roll om vi har två eller fyra fötter, om vi har en svans kvar eller inte. Alla som har känslor har rätt till att få känna sig glada och nöjda med sin tillvaro. Och det är inget man kan säga om alla djur som föds upp och behandlas på ett så fruktansvärt sätt som det så ofta blir när produktionen ska vara så stor som möjligt och slutproduketrna ska vara så billiga det bara går. För att människorna som har makt och sitter på dom bestämmande positionerna ska få vältra sig i sin egen lycka, en lycka baserad på pengar, och ska kunna känna sig nöjda med all den makt som deras position medför. Det är inte den världen jag vill leva i eller låta förtsätta, så jag gör ett val. Jag väljer att inte bara blunda och låta allt passera, för jag tror på att även dom små sakerna tillslut blir det stora och avgörande. Alla kan inte göra allt, även om jag ofta önskar att jag kunde rädda hela världen på egen hand, men vi kan alla välja att i alla fall göra någonting. Därför var det just att bli vegitarian som fanns med på min lilla lista med nyårslöften som jag gjorde för detta året. Jag vill nog helst inte kalla det för nyårslöften utan mer som en lista över saker som jag borde ta tag i eller lära mig för att kunna börja uppsaktta och tillslut förhoppningsvis också börja älska mig själv lite mer. Med lite stadigare grunder och självsäkerhet satte jag mig där med över min mamma och bestämde att det inte blir någon mer kyckling eller köttbit för min del. Någonting hon helt enkelt får leva med.